Min utställning på Affordable Art Fair i London

Nu tänkte jag ta med er på en utställning som jag hade för några veckor sedan!

I höstas var jag med på Affordable Art Fair Stockholm. Affordable Art Fair är en enorm konstmässa som arrangeras varje år runtom i världen. Jag åkte dit tillsammans med Victoria och blev helt tagen av omfattningen på mässan. Massor av konst, väldigt många olika gallerier och konstnärer. Och en väldans massa finklädda människor som köpte konst! Det kändes lite surrealistiskt att gå runt i jeans och t-shirt och vara en del av utställningen, samtidigt som jag inte alls kände mig som en del i sammanhanget (på grund av trött och ned-klädd.) Men jag gillar den känslan. Att inte behöva göra sig till för sammanhanget men att ändå vara en del av det, tack vare min konst. Tack vare att jag lyssnat på min intuition, skissat ned mina bildidéer och sedan gjort verklighet av dem, så får jag nu ställa ut dem i ett sådant fint sammanhang.

För några veckor sedan var det dags igen, men denna gången i London. Jag åkte tyvärr inte dit själv, men eftersom jag var i Stockholm och såg utställningen där kände jag att jag hade sett mässan en gång tidigare.

affordable art fair

Jag ställde ut genom mitt galleri Piqmo. Såhär fint hade de gjort i sin hörna. Blir så imponerad av sammansättningen av bilder. Piqmo har fantastiska fotokonstnärer knutna till sig och att bli utvald att vara med på mässan var en stor ära!

affordable art fair

Det är mina två bilder ni ser längst till höger. Piqmo har gjort ett fantastiskt jobb med att printa och rama in mina bilder. När jag skapade båda dessa bilder tänkte jag att de skulle göra sig bra stort, att de nästan måste ses i stort format. Därför är det så härligt att få se min vision förverkligas såhär fint!

affordable art fairEtt uppslag i mässkatalogen. Här ser ni alla bilder som Piqmo ställde ut. Minimalistiskt, svart och vitt.

serenade for solitude ©beataryden

Den första bilden jag ställde ut heter ”Serenade for solitude”. Bilden berör ambivalensen i att vara beroende av andra och samtidigt söka efter en plats långt bort från andras krav och förväntningar. Jag skrev ett inlägg och gjorde en film kring skapandet av den här bilden som ni kan se här. Ursprungligen fick jag idén till den här bilden av en låt av Miss Li som heter The Room. De första raderna i låten går såhär:

There is a room where no one can hurt us

There is a room where no one can get us

Herregud vilken gåshud jag fick första gången jag hörde den låten! Den gav mig också den här bilden i huvudet. Tack Linda Carlsson för det!
hypnagogia©beataryden

Andra bilden som ställdes ut är ”Hypnagogia”. Den här bilden ingår i mitt projekt ”The Sleep Project” som jag började med när jag gick på Fotohögskolan i Göteborg. Jag åkte till Island för att fotografera mig själv bland de karga, hårda, ödsliga landskapen. Islands miljöer passade perfekt det jag ville gestalta: ett skrämmande tillstånd mellan vakenhet och sömn, utan drömmar, där man trevar runt och inte riktigt vågar släppa kontrollen. Det hypnagogiska tillståndet där man kan uppleva märkliga ljud- och ljusfenomen.

affordable art fair

Paula som driver galleriet haha!

affordable art fair

Och här är jag på AFF i Stockholm. Jag var så lycklig och trött när bilden togs. Innan jag tog mig igenom folkmassan för att hitta mitt galleri var jag så nervös, och sedan kändes det obeskrivligt bra när jag äntligen kom fram, hälsade på Paula och såg mina tavlor. Jag blev helt tagen av vilket jobb Paula hade gjort med mina bilder. De såg verkligen helt fantastiska ut i sina ramar. Jag är så tacksam att jag får möjligheten att ställa ut mina bilder och det är verkligen något som jag vill göra mycket mer i framtiden!

Nu önskar jag er alla en härlig fredag. I helgen ska jag till Oslo för att se min kompis utställning med sin konstskola. Det ska bli himla mysigt. Vad ska ni göra?

Kram på er!

The Sleep Project

Sleep paralyzisNi som har följt mig ett tag vet att jag länge har hållit på med ett projekt som jag kallar för The Sleep Project. Jag undersöker tillståndet mellan vakenhet och sömn, den där lilla skärvan av tid innan man ska somna. Då man rycker till för att man faller, börjar höra ljud och se märkliga mönster, då kroppen kan domna bort. För mig har de senaste två åren inneburit en ångest kopplat till insomnandet. Jag tror att det har med stress i övrigt att göra, en stress som sätter sig i kroppen och gör sig påmind när jag ska sova. Jag fick ett stort behov av att iscensätta min egen upplevelse av detta tillstånd. Bilden ni ser ovan är en ny bild för detta projekt. Som de andra bilderna har jag fotograferat den på Island, ett landskap jag valde just för att det passade min känsla för detta tillstånd.

Sleep projectNär jag fortfarande gick på Fotohögskolan i Göteborg möttes jag knappt av någon förståelse alls för mitt projekt. Problemet för mig är inte att jag får kritik på mina bilder- det VILL jag ha! Men då vill jag ha konstruktiv kritik som kan hjälpa mig i den riktning jag själv vill. Istället kände jag att alla ville omforma mig och såg ner på det uttryck som jag själv gillade. Det är annorlunda att få kritik för att förbättras, och att få kritik för att förändras. Jag ville inte förändras, jag ville bli bättre på MITT område. Och därför hoppade jag av från skolan. Mitt svåraste beslut nånsin. Mitt livsnödvändiga beslut. Men så svårt eftersom foto är som en del av min själ, så otroligt viktigt för mig.

WadeTrots mina negativa upplevelser från skolan som till sist förde mig in i en depression, är jag inte bitter. Jag är glad att jag kom in på skolan och fick en sådan tydlig bild av hur den världen ser ut. Det är en värld som jag trodde att jag ville ingå i, en värld som jag drömde om, men som jag, när jag fick komma nära, upptäckte var alltför ängslig, trendkänslig och kritisk. Jag klarar inte av den pressen och det fokuset på vad alla andra ska tycka om mina bilder. Jag skapar först och främst det jag behöver skapa, SEDAN får kritiken komma. Att teoritisera kring min konst är inte något som jag vill syssla med, det lämnar jag till andra. Jag insåg också att jag skapar på intuition och känsla, utifrån en idé som kommer till mig väldigt snabbt. Detta gick emot mycket av det vi lärde oss på skolan- att tänka och teoritesera kring sina idéer tills de nästan blir urvattnade, innan man genomför dem. För mig förlorar då konsten sin själ, och jag vill inte ägna mig åt forskningsprojekt när jag skapar!

The sleep projectFoto är fortfarande lika viktigt för mig. Det här projektet kommer jag fortsätta jobba med, det är inte färdigt än. Att kunna visualisera sin egen ångest, skapa vackra bilder av ett obehagligt tillstånd, det hjälper mig otroligt mycket. Livets hårda sida, den tuffa verkligheten, får en ny mening när den kan bli konst.

Hypnic jerkThe Sleep Project death The sleep projectUnder arbetets gång har jag fått höra många berättelser från andra människor som upplevt sömnparalyser och annat i detta mystiska tillstånd. Dela gärna med dig om din egen upplevelse kring detta!

Images for my series The Sleep Project, shot on Iceland!