jag ser på mitt liv
granskar mina beslut
lägger dem i vågskålen av
mitt och världens
jag och det andra
intalar mig själv att det var jag som valde
träder sorgerna som pärlor på en tråd
knäpper pärlhalsbandet bakom nacken, får dra ut ett extra nackstrå som fastnat runt en pärla
så många sorger som var mina
så många som var världens
alla gånger
som vägen inte var ett val
alla gånger som jag bara stod där en dag
undrande inför framtiden
naken inför livet
och jag minns alla gånger
alla beslut som skulle fattas
utan en endaste skylt i sikte
utan ett endaste rådjur att följa in i skogen
jag lägger pärlorna i vågskålen,
låter den ena koppen väga över så att pärlorna rinner ut på bordet
en vit sjö av hårda skal
jag ser på mitt liv
granskar mina beslut
intalar mig själv
att det var jag som valde
att det inte var världen
att det var jag
