Magiska platser

Jag har läst att man bär med sig platser man varit på, inom sig. Om du spenderade tid i ett hus på landet under sommaren när du var liten, då finns den platsen kvar i dig, med dig, genom livet.

Jag tänker att detta stämmer så väl med både platser och med människor. När du reser någonstans bär du med dig den platsen inom dig när du är hemma igen. När du träffar betydelsefulla människor bär du med dig de personerna inom dig när ni skiljs åt.

Det kan vara platser som du bara spenderat två timmar på, men som kan ge dig en trygghet, ett lugn, en känsla av samhörighet för lång tid framöver. Det finns personer som fortfarande sätter avtryck i mig, trots att det är 10 år sedan vi sågs.

Så känner jag efter att ha varit på landet i helgen. Idag strosade jag runt uppe i skogen en hel timme och fotograferade. La mig på marken och fotograferade vitmossa, tallgrenar och morgonens första solstrålar.

Sedan tog jag en cykeltur med flås och vackra krispiga fält som susade förbi mig i backarna. Det känns som att naturen har andats rakt igenom mig idag!

Nu är jag tillbaka i stan och jag känner att allt det vackra jag sett idag, det finns kvar. Fåglarnas sång och droppandet i bäcken. Det finns visserligen kvar som bilder på ett minneskort men det finns också kvar, mjukt som bomull, inne i mig.

En helg på landet med fotolust och färgsprakande natur

 fotolust

I helgen har jag varit med mamma på landet. I lördags sov jag till kl nio, tassade runt inomhus och drack kaffe i flera timmar tills vi drog på oss varma kläder och gick ut för att leta svamp. Hittade massa trattkantareller och gula kantareller. I år är första året jag har lärt mig att njuta av att plocka svamp. Har äntligen fattat charmen med det och blir så avslappnad av att vandra runt i timmar, titta ner i mossan och känna spänningen när det kanske skymtar något gult bortom stenen!

 fotolust

I söndags tog jag med mig kamera och stativ upp till en glänta för att ta bilder i skogen. Jag fick tvinga mig själv men innerst inne ville jag verkligen gå ut och fota. Jag letar fortfarande efter min fotolust. Den försvinner så lätt men den har börjat komma allt oftare. I den här gläntan tog jag en hel drös med självporträtt där jag stod stilla, slängde med håret, sprang och kastade löv i luften.

 fotolust

När jag krafsade ihop alla löven från marken var mitt hjärta dubbelt så stort och jag skrattade nästan högt för mig själv och tänkte: Detta älskar jag att göra. Jag älskar att kasta blöta löv i luften och hoppas på att de kommer med i bild.

fotolust

Kasta kasta!

fotolust

Böjer mig ner för att plocka upp löven. Till historien hör att jag hade glömt min fjärrutlösare hemma så jag fick springa med tio sekunder mellan kameran och platsen där jag hade satt fokus. Himla kul!

fotolust

Och en av bilderna fick bli en springbild. Jag älskar att fota när man springer mot något. Som jag gjort här och här till exempel.

fotolust

Den senaste månaden har jag tänkt mycket på lust. På att jag vill hitta tillbaka till min lust. En väg till det tror jag är genom att släppa prestationer. Eller att hitta en lust i presterandet. När jag ska ta en bild vill jag såklart att den ska bli fin och bra, men jag övar hela tiden på inställningen att det viktiga är att det är roligt när jag fotograferar, och att jag vet att det lika gärna kan bli ”dåligt”. Och det är okej! Jag har hur många bilder som helst som ligger och dammar på olika hårddiskar för att de inte blev som jag tänkt mig. Men någonstans tänker jag att det viktiga är att vara i rörelse. Att inte stanna. Att låta kreativiteten fortsätta på ett eller annat sätt. Och därför älskar jag att bara fota svamp eller grenar också, som ett sätt att släppa prestationen och bara fånga det jag ser.

fotolust

Jag har förresten startat ett instagramkonto för min blogg som ni kan följa här. Tänker att jag lägger upp lite mer vanliga bilder där så får mitt fotokonto vara för mina konceptuella bilder. Nu ska jag ge mig ut i den strålande solen! Hoppas ni får en fin start på er vecka. Kram!

 

Utomhusfika, vedeldning och vackra färger på landet

Idag åkte jag till min familjs hus på landet. Jag hade ett möte här idag så jag tänkte passa på att sova i huset några dagar. Längtar alltid hit när jag är i stan.

När jag kom fram lyste solen och jag hann med en fikastund utomhus. Mitt paradis. Så många timmar jag har suttit här och blickat ut över havet.

Jag drack te och åt knäckebröd. Solen var borta från tomten men den låg fint över dalen.

Självklart gjorde jag en brasa när jag kom. Tycker att ved är så himla snyggt haha!

När jag är ensam här blir brasan som ett slags sällskap. Jag tycker om hur den sprakar och lyser på kvällen.

Tycker den känns så levande.

Ibland ramlar det ner ett vedträ därinne och då låter det som om någon går utanför på verandan. Lite läskigt men jag försöker vänja mig vid alla konstiga ljud som finns här.

Lycklig när brasan är igång!

När solen började gå ner blev det helt underbara färger. Jag tog med mig kameran ut och bara njöt.

Gult och rosa var min absoluta favoritfärgkombination när jag var liten!

Ikväll har jag myst framför brasan med flera koppar te och min välbehövliga anteckningsbok. Jag åker ingenstans utan den. Jag skriver dagbok, idéer, listor och fakta i den. Jag gör av med många såna under ett år.

Nu ska jag lägga mig. Jag hoppas på att komma upp tidigt imorgon för att se solen gå upp. Börjar faktiskt längta efter mitt morgonkaffe nu haha!

Hoppas ni haft en fin onsdag! Kram <3

Det låg en magisk dimma över fälten

Godmorgon på er finisar!

Jag sitter hemma i soffan i vardagsrummet. Utanför fönstret ligger blöt dimma mellan husen. Jag dricker min morgonkaffe och har datorn i knät. Jag är en sådan otrolig kaffemänniska just på morgonen. Sitter helst flera timmar och läser/skriver medan jag sippar på kaffet!

Men nu måste vi prata om dimman! Det har varit en helt otrolig dimma de senaste dagarna. Jag kan knappt tro att det är sant. Jag och mamma åkte ut till landet i förrigår för att vara där i en dag. När vi körde upp bilen på vår lilla väg låg dimman tät över fälten. Jag blev helt lyrisk och var tvungen att springa ut och fota direkt. Vårt hus ligger uppe på ett berg så först fick jag bära upp all packning innan jag kunde hänga på mig kamera och stativ och springa nedför alla trapporna igen. Jag ville nämligen fota på fälten som ligger nedanför huset. Tyvärr gick det inte alls att springa nedför trapporna. Det låg nämligen IS på varje trappsteg. Livsfarligt! Eftersom det hade regnat och ändå blivit kallt hade berg och sten täckts av ett tunt lager med is som inte syntes. Mamma upptäckte det när vi var på väg upp. Uppåt gick ganska bra, men nedåt var riktigt svårt. Jag hade ju dessutom kamera och stativ att hålla reda på. Det slutade med att jag klamrade mig fast i räcket och gick så mycket på sidan av trappan som det bara gick, samtitidigt som jag liksom gled nedför. Haha. Äventyr på landet!

Dimma blir ju så himla fint på fälten. Som en färdig tavla nästan! Dimma är så otroligt tacksamt att fota i. Den framträder mer i kameran än i verkligheten också, så bara lite dimma kan bli väldigt effektfullt på bild. Många fina bilder blev det! Bilden ni ser ovan är den allra första bilden jag tog just när jag hade ställt upp kameran på stativ. Jag brukar alltid ta lite testbilder innan jag börjar ”på riktigt” för att kolla om kameran står bra, och vart jag ska stå i bild ungefär.

När jag hade fotat klart gick jag upp för att värma mig och titta igenom bilderna. Jag var så nöjd att jag hade tagit mig ut och fotat så många bilder. Jag känner mig alltid så fylld av en magisk energi när jag varit ute och fotograferat. Och det känns extra speciellt när naturen har varit så vacker som den var nu. Det känns som att jag har fått vara med om något speciellt, något som många inte får vara med om. Som om jag fått se en liten del av jordens hemlighet!

Idag ska jag gå igenom alla bilder och redigera lite fler. Det finns så många fina bilder från dimman och jag längtar efter att dela med mig av de på bloggen! Hoppas ni får en fin start på helgen <3


I´ve been at my house in the countryside and we had such an amazing fog! I love to shoot in fog, it´s so magical to me. I took soooo many pictures and I can´t wait to share them with you 🙂