Bilder från året som gått 2015

Beata Rydén 2015Jag har haft en känsla av att vara väldigt oproduktiv hela året. Mycket energi har gått åt till det privata- till tankar om framtid som har gjort mig nästan galen, till oro och till svåra beslut. Jag har inte haft fokus på det kreativa.

Kanske just därför kändes det bra att såhär i slutet av året samla ihop de bilder jag har skapat under 2015- för att ändå få en känsla för det kreativa i mitt liv.

Hur jag än mår, och vad som än händer i mitt liv har jag märkt en sak: Jag återkommer ständigt till fotografiet. Jag kan inte lämna det. Det är min ventil och min mening med livet. Att vara närvarande i det flow som uppstår när jag skapar en bild, det fyller mig med en känsla av här och nu och meningsfullhet. Den känslan kan ingenting annat slå!

Nu när jag samlade ihop mina bilder blev jag förvånad- 26 stycken! Trots mitt kaotiska år med en ständig känslomässig berg-och-dal-bana har jag lyckats producera konst och faktiskt färdigställa 26 bilder! Och jag tänker på vikten av att vara snäll mot sig själv. Även om jag inte är helt nöjd med mitt skapande år 2015. Jag skulle ha velat gjort mer, ansträngt mig mer, plöjt ny mark och utforskat nya uttryck. Men jag har i alla fall gjort. Jag har skapat. Jag har gett mig själv det syre som jag behöver, även om jag knappt varit medveten om det själv.

Så tack ni som följer min resa. Tack till er som kommenterar och mailar och på olika sätt visar att ni finns. Jag är så otroligt glad för att få dela det allra viktigaste i mitt liv med er!

SpaceBeata Rydén 2015Ode to imaginationcloudguardianRestoring the order Part 2Beata Rydén 2015If I could talk to trees ificouldtalktotrees2 Beata Rydén 2015 Refugee Warrior  Lilac nature The Sleep Project death Sleep project Sleep paralyzis plane The sleep project Harsch realities Holding on to faithWe are infinite And my soul And my soul And my soulBubblemeBubblan fick vara med på ett hörn i år också 😉

I have felt very unproductive this year, but as I look back, I discover that I have at least created 26 images this year, and this makes me feel so proud! Though it has been a chaotic year for me, I have managed to hold on to what is most important to me: photography. When I create, I am happy and whole. Nothing in the world can compete with that feeling.

Thank you for following my journey. Thank you for all your messages and emails and for showing me that you exist. I´m so incredibly happy to get to share what I love the most with you!

 

The Sleep Project

Sleep paralyzisNi som har följt mig ett tag vet att jag länge har hållit på med ett projekt som jag kallar för The Sleep Project. Jag undersöker tillståndet mellan vakenhet och sömn, den där lilla skärvan av tid innan man ska somna. Då man rycker till för att man faller, börjar höra ljud och se märkliga mönster, då kroppen kan domna bort. För mig har de senaste två åren inneburit en ångest kopplat till insomnandet. Jag tror att det har med stress i övrigt att göra, en stress som sätter sig i kroppen och gör sig påmind när jag ska sova. Jag fick ett stort behov av att iscensätta min egen upplevelse av detta tillstånd. Bilden ni ser ovan är en ny bild för detta projekt. Som de andra bilderna har jag fotograferat den på Island, ett landskap jag valde just för att det passade min känsla för detta tillstånd.

Sleep projectNär jag fortfarande gick på Fotohögskolan i Göteborg möttes jag knappt av någon förståelse alls för mitt projekt. Problemet för mig är inte att jag får kritik på mina bilder- det VILL jag ha! Men då vill jag ha konstruktiv kritik som kan hjälpa mig i den riktning jag själv vill. Istället kände jag att alla ville omforma mig och såg ner på det uttryck som jag själv gillade. Det är annorlunda att få kritik för att förbättras, och att få kritik för att förändras. Jag ville inte förändras, jag ville bli bättre på MITT område. Och därför hoppade jag av från skolan. Mitt svåraste beslut nånsin. Mitt livsnödvändiga beslut. Men så svårt eftersom foto är som en del av min själ, så otroligt viktigt för mig.

WadeTrots mina negativa upplevelser från skolan som till sist förde mig in i en depression, är jag inte bitter. Jag är glad att jag kom in på skolan och fick en sådan tydlig bild av hur den världen ser ut. Det är en värld som jag trodde att jag ville ingå i, en värld som jag drömde om, men som jag, när jag fick komma nära, upptäckte var alltför ängslig, trendkänslig och kritisk. Jag klarar inte av den pressen och det fokuset på vad alla andra ska tycka om mina bilder. Jag skapar först och främst det jag behöver skapa, SEDAN får kritiken komma. Att teoritisera kring min konst är inte något som jag vill syssla med, det lämnar jag till andra. Jag insåg också att jag skapar på intuition och känsla, utifrån en idé som kommer till mig väldigt snabbt. Detta gick emot mycket av det vi lärde oss på skolan- att tänka och teoritesera kring sina idéer tills de nästan blir urvattnade, innan man genomför dem. För mig förlorar då konsten sin själ, och jag vill inte ägna mig åt forskningsprojekt när jag skapar!

The sleep projectFoto är fortfarande lika viktigt för mig. Det här projektet kommer jag fortsätta jobba med, det är inte färdigt än. Att kunna visualisera sin egen ångest, skapa vackra bilder av ett obehagligt tillstånd, det hjälper mig otroligt mycket. Livets hårda sida, den tuffa verkligheten, får en ny mening när den kan bli konst.

Hypnic jerkThe Sleep Project death The sleep projectUnder arbetets gång har jag fått höra många berättelser från andra människor som upplevt sömnparalyser och annat i detta mystiska tillstånd. Dela gärna med dig om din egen upplevelse kring detta!

Images for my series The Sleep Project, shot on Iceland!