Expandera arbetsytan i Photoshop

Fotofredag- Expandera arbetsytan i Photoshop

Ett knep som jag använder mig mycket av är att expandera arbetsytan i Photoshop. Istället för att beskära en bild så att den blir kvadratisk, brukar jag istället förstora hela arbetsytan (Canvas Size) och sedan bygga ut bilden med till exempel en himmel.

Nedan ser ni den ursprungliga bilden (fast med lite färgjusteringar):

Här har jag utökat arbetsytan:

Sedan klipper jag in en annan himmel som jag fotat vid samma tillfälle. Denna ska jag använda för att utöka hela bilden:

Som till sist blev såhär:

Här kommer en film från när jag redigerar bilden:

 

Jag upptäckte att ljudet är lite lågt då jag redigerat med hörlurar på så ni kanske får höja mycket om ni inte har hörlurar. Ska justera det lite senare.

Detta inlägg skulle ju egentligen upp igår men jag har inte riktigt fattat än hur lång tid vissa saker kan ta. Att redigera denna videon var definitivt en sådan sak! Jag höll på superlänge igår och hade hoppats få upp den innan kvällen, men det tog alldeles för lång tid och sedan skulle jag iväg så jag hann inte göra klart filmen. Jag är definitivt ingen van bloggare ännu!

Jag blev förresten så himla glad av att se så många läsa mitt förra inlägg och kommentera! Tack! Det värmer så mycket att ni delar med er av egna tankar och reflektioner. Det är just sådant som är så fantastiskt med en blogg och anledningen till att jag vill blogga så mycket mer. För att kunna möta likasinnade och höra hur ni tänker <3

Hoppas ni får en underbar helg. Kram på er!

 

Jag håller balansen i livet som en pendel

Jag tycker att så mycket i livet handlar om att hitta balans. Balans mellan att vara i nuet och planera framåt. Balans mellan att vara i sitt skapande och att vara delaktig i sin omgivning. Balans mellan att komma någon nära men ändå hålla sunda gränser.

Jag har kommit fram till att jag är mer som en pendel. Istället för att hela tiden ha lika mycket på båda ytterligheterna så pendlar jag mellan dem. Jag går in helt i mitt skapande, för att sedan tröttna och kliva ut med trötta ögon. Jag spenderar en vecka helt ensam, för att sedan krypa ut ur min isolation och träffa massor av folk. Är det fler som håller på så där?

Jag var faktiskt lite orolig för det där förr i tiden. Har liksom försökt att vara så himla balanserad och jämn de senaste åren. Men nu börjar jag tvivla på om det verkligen är rätt väg att gå? Jag är tacksam över att slippa pendla för mycket i min vardag. Men jag vill inte heller bli för jämn. Jag vill inte missa livets toppar bara för att jag hela tiden håller i hatten och inte vågar gå ut där det blåser.

Jag tror att jag hittar min balans genom den där pendeln. Ibland är det mycket och ibland är det lite. Ibland är det hektiskt och ibland är det lugnt. Det viktiga kanske är just att det får variera, gå upp och ned. Att känna att det är okej att det är så.

Jag önskar att vårt samhälle var mer öppet för flexibilitet. Att det var mer anpassat efter variation. Att man kunde få anpassa sin arbetsdag lite mer efter hur man själv mådde. Att det inte krävdes av en att man ska vara samma hela tiden. Det är något av det jobbigaste jag vet. Kravet att alltid vara jämn och stabil och på topp. För jag är så olika varje dag och det vet jag att många är. Jag tror att många skulle må bra av att tillåtas följa sin egen rytm. Som naturen. Tänk på naturen. Tänk om den skulle tvingas vara samma hela tiden!

Hur håller ni balansen? Har ni något knep?


I feel that so much in life is about finding balance. How do you do to maintain balance in your life?

Videobloggsinspelning och bilder från Botaniska

Hej på er sötnosar!

Igår var jag i Botaniska trädgården i Göteborg. Det är en underbar park som har massor av vackra blommor på våren och fina stråk som man kan vandra.

Vissa delar är ganska orörda och de som sköter trädgården låter fallna träd och grenar ligga kvar på marken för att naturen själv ska ta hand om det. Så fint för en stadsbo!

Det var jättehärlig sol igår! Jag vandrade runt så länge att jag hade ont i fötterna sedan!

Nu sitter jag här igen för att redigera film. Jag fick för mig att spela in en videoblogg förut. Vet inte hur bra eller dålig idé detta är egentligen?

Videoblogg kanske inte alls är något för mig… Men HALLÅ jag tänkte att jag kan ju testa i alla fall. Får se om det blir något! Planen är att den ska bli klar till Fotofredag. Varje fredag skriver jag om något fotorelaterat. Förra Fotofredagen gjorde jag en film från när jag fotade min bild ”Serenade for solitude”.

Jag hade först tänkt att filma vid havet så jag hade gjort en termos med kaffe. Men när jag hade fått med mig alla fotogrejer och gick ut genom dörren så kände jag bara NEJ jag orkar inte sätta mig på en spårvagn genom stan för att komma ut till havet. Vid sådana tillfällen önskar jag så mycket att jag bodde på landet.

Så jag vände hemåt igen och spelade in filmen på mitt arbetsrum. Nu dricker jag termoskaffet här hemma istället, funkar super! Lite som en utflykt hemma!

Hoppas ni har en härlig torsdag.

 

Jag är kär i mitt arbetsrum <3

Allstå just nu är jag så kär i mitt arbetsrum! Som jag redan skrivit så har jag ju flyttat skrivbordet så att det står framför fönstret, något som gör att det blir ljust och luftigt på dagen. Det känns som ljusterapi att sitta här inne och jobba!

Och det är minst lika mysigt på kvällen! Då tänder jag min skrivbordslampa och släcker i taket. Då blir arbetsrummet ett mysigt krypin där jag kan gömma mig för världen och vara i min kreativa bubbla.

Idag hängde jag dessutom upp en ljusslinga på väggen. Hallå mys!!! Jag älskar ljus och helst ska ett rum vara ljussatt i alla små vrår så att man kan tända överallt när det är mörkt ute.

Jag är en sån som hittar de allra bästa sakerna jag gillar i barnaffärer. Speciellt lampor! I höstas köpte jag den här lilla stjärnan som lyser. Visst är den fin?

Jag har en till lampa som är formad som ett moln också. Ibland känner jag att jag inreder som ett barn. Det är likadant när jag är på Ikea. Mitt hjärta slår alltid snabbare när jag kommer till barnavdelningen. Alltså allt är ju så fint där! Färgglada möbler och sängkläder.

Det har blåst väldigt mycket idag och det blåser fortfarande. Det är väldigt stämningsfullt att sitta inne och lyssna på blåsten som skakar mellan husen. Nu ska jag göra en kopp te och lägga mig på soffan ett slag. Hoppas ni får en skön kväll!


I´m so in love with my working space at home right now! I love to sit by the window. During the day it´s very bright in here, and during the night it´s so cosy!

Jag är med i tidningen Kamera & Bild

Jag har en underbar nyhet! Nu i februari kom nya numret av tidningen Kamera & Bild ut och jag är med i den tillsammans med min kollega Victoria Söderström. Jag och Victoria jobbar ju ihop och tillsammans kallar vi oss för Sagoakademien. Jag ryser lite varje gång jag säger Sagoakademien för jag tycker det är så fint! Framför allt passar det oss två så otroligt bra.

Jag och Victoria träffades när vi gick på Fotoskolan Jönköping. Vi fann varandra direkt i vår gemensamma fotostil och sedan dess har vi jobbat ihop. Fotat ihop, föreläst ihop, haft workshops och bara inspirerat och peppat varandra galet mycket! Det är fantastiskt att ha en samarbetspartner när en håller på med kreativa grejer.

Och nu har alltså tidningen Kamera & Bild gjort ett fantastiskt fint reportage om Sagoakademien.

Sagoakademien uppstod på ett café i Jönköping, när jag och Victoria satt och var peppade på en massa idéer som vanligt. Vi började känna att vi behövde ett ett gemensamt namn, som ett paraply att gå under. Istället för att behöva säga båda våra namn hela tiden skulle vi också kunna ha ett gemensamt namn. Sagoakademien kom till oss ganska snabbt, eftersom vi brukar prata om sagor och fantasi. Det känns så fint att vi är som en liten akademi, jag och Victoria, som kan dela med oss av vår kunskap till andra!

I höstas åkte jag och Victoria till Stockholm och klev in på den mysiga redaktionen hos Kamera & Bild. De är ett litet gäng som jobbar ihop och som är himla trevliga. Vi fick prata med Johan som har gjort ett helt fantastiskt jobb med att sammanställa allt som sades. Jag och Victoria pratade i flera timmar, fyllde i varandra och berättade supermycket om oss själva och vårt fotande. Vi hade så mycket att säga! Och Johan lyckades få ihop vem som sa vad och han har verkligen fångat vår essens. Jag blir verkligen tacksam när andra förstår mig och det jag vill förmedla.

Reportaget blev dessutom mycket längre än vad jag trodde. 12 sidor! Med massor av våra bilder. Tycker det är så fint när en bild får ta upp en hel sida, och när det varvas med att några bilder är lite mindre. Detta uppslaget är så fint med de blå färgtonerna. Passar så bra ihop!

När jag var liten var faktiskt en av mina drömmar att få ha en sådan här faktaruta. Tack vare fotograferandet har jag fått äran att få flera sådana här faktarutor. Det är något fint med det tycker jag. Att en lite kort får beskriva sina intressen och vad en gör. Som en liten liten beskrivning av ens person!

Sagoakademien fick dessutom hela framsidan på tidningen! Detta är Victorias fantastiska bild Keep on Keeping On. Den passar ju helt perfekt som framsida! Tror dessutom att den röda färgen är väldigt bra att ha på ett omslag då den drar till sig blickar.

Tidningen finns ute att köpa i affärerna nu. Det finns en massa annat bra att läsa i tidningen också, som ett reportage om instagramproffset Carl Johan Johansson som heter @locarl på instagram. Han har något fler följare än mig haha! (108 0000!)

Idag sitter jag i arbetsrummet och njuter av det underbara ljuset. Solen lyser därute och himlen är just nu helt blå! Åh det är så härligt att sitta med datorn invid fönstret. Förut hade jag den mot den innersta väggen i rummet. Kan inte fatta hur jag tänkte då?

Nu ska jag ta min tredje kopp kaffe. Hoppas ni får en underbar dag!

Att fota i dimma skapar mystik och drömska världar

Jag skrev ju om den magiska dimman över fälten förra veckan. När jag och mamma åkte till landet fick jag uppleva en av de vackraste dimmorna jag varit med om. Det var en sån dimma som kändes som ett tjockt täcke som låg över dalen. En sån där dimma som täcker allt och är tjock och gulvit.

Det som är så himla fint med dimma är att den skapar en ny slags värld. Den suddar ut det hårda och förvandlar skog och mark till en slags målning. En målning som viskar: Kom! Kliv in i mig och upptäck en ny värld. Ja, nu ser ju på bilden ovan! Allt blir liksom hemligt och annorlunda. Som om en parallellvärld har öppnat sig mitt i vår vanliga värld!

Morgonen efter jag hade varit ute och fotat låg dimman kvar och jag sprang ner (vårt hus ligger på ett berg) och fotade igen. Den här gången tog jag på mig en klänning i lite härliga färger för jag tänkte att det kunde bli vackert till de jämna nedtonade färgerna som skapas av dimman. Dimman var inte lika tjock dagen efter men den blir ju ändå väldigt vacker.

Dimma skapar spännande figurer och framhäver nya objekt att fotografera. Som det här trädet till exempel. Det är redan ett fint träd där det står. Halvt och gängligt. Lite skilt ifrån de andra träden. Men tack vare dimman så skapas en vacker fond av suddiga träd i bakgrunden, något som gjorde att trädet blev ännu mer spännande att fota.

Tyvärr ser ju dimma mycket tråkigare ut i stan, men min plan är att ändå ta mig ut i Slottskogen och fota nästa gång det är dimma. För grejen med dimma är att den skapar en stämning i bilderna som är SÅ fin. Och det behöver inte ens vara mycket dimma för att en ska nå den effekten!


Some more images from my magical days on the countryside where the fog was so thick and beautiful. Fog is amazing to photograph in and it creates such magical images!

Måndagslänkar: Om att ta de svåra besluten och ilskan över folk som ska säga åt andra hur de ska fota.

Så har ytterligare en måndag passerat. Jag sitter inne på mitt arbetsrum. Ute är det mörkt och det blåser så att det skakar i fönstren. Sömnen kliar bakom mina ögonlock men jag kände verkligen att jag inte kunde gå och lägga mig innan jag skrivit mitt måndagsinlägg här på bloggen. Att blogga har för mig börjat innebära en struktur i vardagen. Det är så skönt att stapla upp saker som ska göras här på bloggen. Det är också skönt att dokumentera sådant som sker, speciellt när det sker spännande och roliga saker. Det är så lätt att bara rusa förbi de där stunderna annars. När det går bra är det lätt att rycka på axlarna och streta vidare, istället för att stanna upp och tillåta sig att vara nöjd för ett litet slag. Det är så viktigt att faktiskt få glädjas när det går bra!

Jag fixar och trixar med min bloggdesign, och det går långsamt framåt helt klart. Men jag stressar inte, utan jag vill verkligen ta tid på mig för att känna vad som passar just min blogg allra bäst. Det är otroligt roligt att fundera över webbdesign och jag blir så glad och lycklig när jag lyckas göra en förändring som jag är verkligt nöjd med!

Jag startade min måndag med att dricka vanligt mellanrost-kaffe uppblandat med kardemummakaffe som vi fått i present. Jag är egentligen en vanlig bryggkaffemänniska. Jag älskar att göra en stor kanna kaffe på morgonen! Men det vanliga kaffet var nästan helt slut imorse, så då fick jag hitta på en egen liten blandning och använda melittafiltret i porslin istället. Tre koppar på raken blev det!

Nu tänkte jag dela med mig av några länkar som jag tycker är fina och tänkvärda. Förra veckan skrev jag om inspirerande citat från Jonna, Clara och Sandra.

Ruth Chang pratar på TED-talks om hur en ska fatta svåra beslut- How to make hard choices. Jag tycker att Ruth Chang har så många fina poänger i sitt tal. Hon pratar om att inget val är rätt eller fel, utan att det handlar om vilket val du vill och kan stötta fullt ut. Det val som är bäst för dig, det är det val som du kan skapa orsaker till att välja:

”That’s because when options are on a par, we have the normative power to create reasons for ourselves that may then change us from people for whom two options are on a par to people for whom one of them is better. We can change who we are in both big and small ways.”

Elin skriver om när hon fått höra att hon inte tar ”riktiga” bilder. Hon tar ju bara bloggbilder. Usch, detta gjorde mig så arg. Jag har skrivit tidigare om att det är viktigt att bryta regler i fotovärlden, och jag tror att anledningen till att jag brinner för detta ämne är för att jag vet hur många det finns som gärna ska tala om hur ett ”bra” fotografi blir till.

”Jag vet precis vad de menar när de säger att jag inte tar riktiga bilder. För jag tar ju så himla enkla bilder – jag tar ju ”bara bloggbilder”. Riktiga bilder är ju sånna där sabla svåra bilder i studio, med svår ljussättning, svår kamerautrustning och svår retusch. Sånna där ultra-brutal-snorlyx-dior-stilrentblänk-bilder som åker upp på billboards och som syns i annonser i tidningar. Tar man sådana bilder är man en framgångsrik, lyckad och framför allt RIKTIG fotograf.”

Det är så mycket skitsnack alltihop! Till sist handlar det faktiskt om att ha känsla för bild. Du kan lära dig tusen regler men ändå ta en skittråkig, skitstel bild som känns helt tom. Hur värt är det då att du hållt dig till alla regler?

Till sist tycker jag att ni ska kika på Rebeccas underbara sommarbilder från en utflykt för 4 år sedan. Jag blir varm i själen när jag tittar på bilderna. För 4 år sedan gick jag och Rebecca i samma klass på Fotoskolan Jönköping. Under tiden som jag gick på skolan bodde jag hos min farmor och farfar i ett litet torp från 1800-talet. En dag när solen lyste hade vi en mysig träff med några från klassen. Ni kan ju tänka er att det blev mycket fotande under äppelträden! Varm sol mot bara ben och saft på mjuka filtar i gräset. Åh jag bara älskar bilden när vi fyra ligger på filtar och solen strilas genom träden <3

Mina planer för den här veckan är att:

  • Städa i mitt arbetsrum. Fy vad tråkigt va! Men jag måste verkligen rodda bort en massa böcker och annat som tar upp mitt andra skrivbord. Jag har nämligen två skrivbord, ett där jag kan sitta ned och ett som har en större skärm där jag kan stå upp och jobba. Ergonomi!
  • Ordna en bra plats för mitt stativ och min kamerautrustning. Med åren samlar jag på mig mer och mer utrustning och jag måste verkligen hitta en permanent plats för detta. Jag vill helst ha en hylla som sitter rätt högt på väggen.
  • Sortera papper som ligger i lite konstiga högar runtom i arbetsrummet.

Ja ni hör ju! Ibland blir veckans att-göra-lista rätt så tråkig. Tur då att det finns en massa bilder att redigera och kaffe att dricka mellan varven också!

Hoppas ni fått en fin start på er vecka. Vi hörs!


I´m thinking about the importance of being able to enjoy your own success. It´s so important to stop and look around you, and truly feel when things are going well. It´s okay to feel content with yourself and what you´ve achieved!

I´m also sharing some inspirational links, as Ruth Changs Ted Talk about How to make hard choices. If you´re like me and have trouble making decisions, you should check her out. She´s amazing!

My plans for this week are rather boring, I´m afraid. I´m going to sort through some papers in my working room and clean my working space.

I wish you a lovely start on your week <3

Om det omöjliga i att ta beslut

Jag har funderat mycket över val den senaste månaden. Jag har stått inför ett val som inneburit att jag suttit i timmar med listor där jag försökt bestämma vilket av alternativen som är bäst. Ni vet såna där listor där en skriver plus på ena sidan och minus på andra. Jag har känt på hur omöjligt det kan vara att ta ett beslut, och därför ville jag skriva om det idag.

Det svåra med listor är att det kan leda till att du övertänker saker. Jag tycker att det är bra till en viss gräns, men sedan kan det logiska ta över och om du bara försöker bedöma olika aspekter ur ett logiskt perspektiv så kanske du ändå inte kommer fram till vad det är du vill.

Problemet med att tänka för logiskt och göra listor är att du till sist måste väga in vad du känner i alla fall. Det går inte att ta ett beslut med bara hjärnan. Och det är där det blir svårt. Jag har själv upplevt att jag sitter med flertalet listor, jag vet exakt vad som är plus och minus på de olika alternativen, jag har skrivit ned allt som går att skriva ned, och ändå kan jag inte ta ett beslut.

Problemet är själva grundtanken: att det skulle finnas ett rätt beslut. Det gör det inte. Det finns inget rätt beslut. Det är inte två alternativ där det ena är bra och det andra är dåligt. Det är två alternativ där båda är bra på olika sätt, och dåliga på olika sätt. Det finns inte ett beslut i världen som inte för med sig något negativt. Du kan alltså inte välja något som är garanterat smärtfritt, eller som blir garanterat bra.

Du kan helt enkelt inte veta hur ett beslut kommer att bli efter att du tagit det. Och det är ju det som är så otroligt läskigt med beslut. Att du måste fatta dem innan du vet vart de kommer leda. Du måste ta ett första steg på vägen innan du vet vart vägen leder.

Mitt senaste beslut som jag skulle ta gick till så att jag först gick igenom varenda aspekt som fanns, om och om igen. Men sedan fastnade jag. Jag frågade om råd men det hjälpte inte. Jag önskade att någon annan skulle kunna ta beslutet för mig. Det hade varit så mycket skönare att inte vara ansvarig själv för beslutet. Men ingen anna kunde välja åt mig. Jag måste själv välja till sist.

Och till sist valde jag. Till sist bestämde jag mig för att bortse från plus och minus och ändå göra det som hjärtat vill. För jag kom fram till att det inte handlar så mycket om vart vägen leder, utan om hur vägen är att vandra. Om jag inte kan njuta på den väg jag går på nu, då måste jag byta riktning. Så jag bytte riktning och jag vet inte vart den leder men jag vet att vägen känns bättre. Jag vet att det, just nu, är min väg. Jag vet också att det där kan ändras om ett år. Då kanske jag byter igen.

För det är så livet är. Det ändrar på sig hela tiden. Och du ändrar dig och det är okej. Jag har så länge varit en sådan som försöker planera tio år fram i tiden. Men nu börjar jag lära mig att det inte går. För jag vet inte vem jag är om tio år. Mina behov kommer att förändras längs vägen. Min energi kommer förändras med åren. Allt är i ständig rörelse och det enda jag vet är att jag blir passiv om jag inte vågar göra vissa förändringar.

Står du inför något svårt/jobbigt/omöjligt beslut just nu?


I wrote about those hard choices that you need to make sometimes, but that can feel impossible to take. Sometimes you just want someone else to decide for you, but that´s not possible. I´ve come to the conclusion that there is no right or wrong choice. In the end, you need to listen to how you feel about it, no matter what the logic tells you. I´ve decided to do what feels right for me, right now, and I also know that that can change in the next year.

Mobilbilder från vecka sju

Nu tänkte jag att vi kunde kika lite på hur min vecka har sett ut genom mobilen, precis förra veckans inlägg ”Mobilbilder från veckan som gått”. Jag har ju endast min Canon Mark II och då blir alla vardagsstunder fångade med min Samsung istället, vilket är himla trevligt tycker jag! De där mellanstunderna är ju faktiskt det som gör livet till vad det är!

I tisdags gick jag förbi tidningen Kamera & Bild där jag och Victoria är med i ett långt reportage. Vilken känsla att se tidningen stå där bland alla andra tidningar! Victorias bild är dessutom på framsidan av tidningen vilket gör att det känns extra speciellt.

Det känns så häftigt att tänka på när vi träffades för flera år sedan och började smida planer på vart vi ville. Att vi faktiskt har uppnått vissa av våra mål är otroligt! Så många gånger som jag har stått vid tidningshyllan och bläddrat igenom fototidningarna. Att själv få vara en del av dem är en enorm ära!

Jag har spenderat tid i mitt arbetsrum som är extra mysigt sedan jag bytte en mörk bänk mot ett vitt bord, som jag dessutom ställde invid fönstret. Ljusterapi!

Är så barnsligt glad i min nya mugg! På sidan står det: ”I don´t believe in humans.” Enhörningar alltså <3

I onsdags kunde jag inte sluta le. Dels hade jag tagit ett personligt beslut som gjorde mig lätt i kroppen. Dels var solen framme hela dagen och spred kärlek och lycka i hela Göteborg. Gu va glad den gjorde mig!

Kastade frisbee med Tjorven i solen!

Sedan gick vi en lång promenad och luktade överallt och njöt i solskenet. Jag gick som på moln ända till blomaffären där jag köpte TULPANER! Gula och rosa 🙂

Tog bussen upp till Masthugget igen för både jag och Tjorven var så trötta efter lång solpromenad. Tjorven somnade i mitt knä på bara några hållplatser.

Torsdag morgon gick jag upp tidigt, drack kaffe och bloggade i mitt älskade arbetsrum.

Sedan gick jag ned till Kafémagasinet för att möta upp min kära Lisa Marie för en morgonkaffe. Lisa Marie är en grym instagrammare så därför blir det alltid såhär innan vi kan dricka vårt kaffe 🙂

Sedan mötte jag upp mamma för att åka med henne till landet. Där blir det mycket kaffe med denna utsikt. Det blev också en massa fotande för det var helt otrolig dimma som låg över dalen.

På landet får en hämta diskvatten ur en lite källa.

Vi spelade alfapet. Men mina bokstäver alltså! H, B, F, B, Z, P…. Hallå alla vokaler?! Mamma däremot kammade hem en massa dubbla ordpoäng haha! Tror vi spelade i minst två timmar!

Vaknade utvilad på fredag morgon och sprang ned och fotade på fälten innan mitt morgonkaffe pga fantastisk dimma. Sedan åkte vi hem till stan.

Idag har jag hundpromenerat med min bästaste brorsa och sedan druckit te och pratat om livet. Så viktigt och så fint <3

Nu sitter jag här på en pall i köket och ska strax kika på Melodifestivalen och äta godis. Hoppas ni har en mysig lördagkväll! Kram!

Det låg en magisk dimma över fälten

Godmorgon på er finisar!

Jag sitter hemma i soffan i vardagsrummet. Utanför fönstret ligger blöt dimma mellan husen. Jag dricker min morgonkaffe och har datorn i knät. Jag är en sådan otrolig kaffemänniska just på morgonen. Sitter helst flera timmar och läser/skriver medan jag sippar på kaffet!

Men nu måste vi prata om dimman! Det har varit en helt otrolig dimma de senaste dagarna. Jag kan knappt tro att det är sant. Jag och mamma åkte ut till landet i förrigår för att vara där i en dag. När vi körde upp bilen på vår lilla väg låg dimman tät över fälten. Jag blev helt lyrisk och var tvungen att springa ut och fota direkt. Vårt hus ligger uppe på ett berg så först fick jag bära upp all packning innan jag kunde hänga på mig kamera och stativ och springa nedför alla trapporna igen. Jag ville nämligen fota på fälten som ligger nedanför huset. Tyvärr gick det inte alls att springa nedför trapporna. Det låg nämligen IS på varje trappsteg. Livsfarligt! Eftersom det hade regnat och ändå blivit kallt hade berg och sten täckts av ett tunt lager med is som inte syntes. Mamma upptäckte det när vi var på väg upp. Uppåt gick ganska bra, men nedåt var riktigt svårt. Jag hade ju dessutom kamera och stativ att hålla reda på. Det slutade med att jag klamrade mig fast i räcket och gick så mycket på sidan av trappan som det bara gick, samtitidigt som jag liksom gled nedför. Haha. Äventyr på landet!

Dimma blir ju så himla fint på fälten. Som en färdig tavla nästan! Dimma är så otroligt tacksamt att fota i. Den framträder mer i kameran än i verkligheten också, så bara lite dimma kan bli väldigt effektfullt på bild. Många fina bilder blev det! Bilden ni ser ovan är den allra första bilden jag tog just när jag hade ställt upp kameran på stativ. Jag brukar alltid ta lite testbilder innan jag börjar ”på riktigt” för att kolla om kameran står bra, och vart jag ska stå i bild ungefär.

När jag hade fotat klart gick jag upp för att värma mig och titta igenom bilderna. Jag var så nöjd att jag hade tagit mig ut och fotat så många bilder. Jag känner mig alltid så fylld av en magisk energi när jag varit ute och fotograferat. Och det känns extra speciellt när naturen har varit så vacker som den var nu. Det känns som att jag har fått vara med om något speciellt, något som många inte får vara med om. Som om jag fått se en liten del av jordens hemlighet!

Idag ska jag gå igenom alla bilder och redigera lite fler. Det finns så många fina bilder från dimman och jag längtar efter att dela med mig av de på bloggen! Hoppas ni får en fin start på helgen <3


I´ve been at my house in the countryside and we had such an amazing fog! I love to shoot in fog, it´s so magical to me. I took soooo many pictures and I can´t wait to share them with you 🙂