Showing all posts in Personliga tankar

In Foto & Redigering, Personliga tankar

Bilder från året som gått 2015

Author beatarydenPosted on 9 Comments

Beata Rydén 2015Jag har haft en känsla av att vara väldigt oproduktiv hela året. Mycket energi har gått åt till det privata- till tankar om framtid som har gjort mig nästan galen, till oro och till svåra beslut. Jag har inte haft fokus på det kreativa.

Kanske just därför kändes det bra att såhär i slutet av året samla ihop de bilder jag har skapat under 2015- för att ändå få en känsla för det kreativa i mitt liv.

Hur jag än mår, och vad som än händer i mitt liv har jag märkt en sak: Jag återkommer ständigt till fotografiet. Jag kan inte lämna det. Det är min ventil och min mening med livet. Att vara närvarande i det flow som uppstår när jag skapar en bild, det fyller mig med en känsla av här och nu och meningsfullhet. Den känslan kan ingenting annat slå!

Nu när jag samlade ihop mina bilder blev jag förvånad- 26 stycken! Trots mitt kaotiska år med en ständig känslomässig berg-och-dal-bana har jag lyckats producera konst och faktiskt färdigställa 26 bilder! Och jag tänker på vikten av att vara snäll mot sig själv. Även om jag inte är helt nöjd med mitt skapande år 2015. Jag skulle ha velat gjort mer, ansträngt mig mer, plöjt ny mark och utforskat nya uttryck. Men jag har i alla fall gjort. Jag har skapat. Jag har gett mig själv det syre som jag behöver, även om jag knappt varit medveten om det själv.

Så tack ni som följer min resa. Tack till er som kommenterar och mailar och på olika sätt visar att ni finns. Jag är så otroligt glad för att få dela det allra viktigaste i mitt liv med er!

SpaceBeata Rydén 2015Ode to imaginationcloudguardianRestoring the order Part 2Beata Rydén 2015If I could talk to trees ificouldtalktotrees2 Beata Rydén 2015 Refugee Warrior  Lilac nature The Sleep Project death Sleep project Sleep paralyzis plane The sleep project Harsch realities Holding on to faithWe are infinite And my soul And my soul And my soulBubblemeBubblan fick vara med på ett hörn i år också 😉

—

I have felt very unproductive this year, but as I look back, I discover that I have at least created 26 images this year, and this makes me feel so proud! Though it has been a chaotic year for me, I have managed to hold on to what is most important to me: photography. When I create, I am happy and whole. Nothing in the world can compete with that feeling.

Thank you for following my journey. Thank you for all your messages and emails and for showing me that you exist. I´m so incredibly happy to get to share what I love the most with you!

 

In Personliga tankar

Pray for peace

Author beatarydenPosted on Leave a comment

Pray for peace

When things seem hopeless. When the world is a dark dark place. When people can´t be safe because other people do terrible things. When we build walls and choose who gets to live and who doesn´t. When refugees are lost in the deep blue sea. When the healthy countries can´t take care of the sick ones. What is there to do? Honestly I don´t know. I just know that it hurts too much to loose hope. I can´t do that.

I think that now, more than ever, after a week of terrorism in several countries, we need to hold on to what is beautiful in this world. I can´t ignore the fear. I can´t ignore that it makes me angry- the evil in other people. But I can turn my eyes to the whispering trees. I can run out into the night and look up at the stars; those magical stars that can make the darkness meaningful. I can. Because I am safe.

Whoever you are, reading this right now:

If you are struggling to find a safe place in this world, I send you all my deepest love. This Universe belongs to us all, and the Earth belongs to everyone. I´m so sorry that the human race doesn´t understand that, and that you have to pay the price <3

In Personliga tankar

Ett misslyckande är bara ett misslyckande

Author beatarydenPosted on 2 Comments

En känsla har växt inom mig det senaste året. En känsla som ger mig ett slags lugn: Jag orkar inte ha en massa ambitioner längre.  Jag vill leva ett stilla liv, långt bort från stress och yttre krav. Det är som att jag har drivit mig själv så hårt de senaste åren, att jag nu bara vill vara alldeles alldeles stilla. Sitta under trädkronorna och andas i takt med vindens sus. Promenera vid havet och låta saltvatten stänka upp på mina skor. Känna hur sanden sjunker under mina fötter. Känna hur livet lever sig självt och hur jag bara går bredvid, går med, i min egen takt, utan att kämpa eller sträva.

Och så tänker jag på vår tids fokusering på framgång. På alla som springer och kämpar. Så många ord som ringer i mitt huvud: Du måste tro på dig själv. Ge inte upp! Fila på ditt cv. Nischa dig. Var inte rädd för att misslyckas- misslyckande är en del av framgång!

Men tänk om misslyckande inte är en del av framgång? Tänk om misslyckande bara är just det: ett misslyckande? Det kanske inte har någonting med framgång att göra? Hur sunt är det egentligen för oss att fokusera på framgång? Vad betyder en yttre framgång för vår inre lycka? Inte mycket, tror jag. Jag accepterar mina misslyckanden. De där perioderna i livet då saker har gått riktigt dåligt, och jag har trott att jag kommer att dö på kuppen. De har format mig till den jag är. De är mina sår som har blivit ärr som påverkar mig i alla mina val, men som jag är helt okej med. Men de är inte en del av min framgång, för jag vill inte mäta mitt liv i framgång. Mitt liv ska inte definieras genom yttre omständigheter, som vilken typ av jobb jag har, hur många vänner jag har eller hur andra personer ser på mig.

Tänk såhär: Kanske räcker det att vara vid liv, precis just nu. Kanske är det den största framgången av alla?