I´ve been thinking a lot about the heart lately. About following my heart. To fulfill myself. Fulfill my dreams. For a long time I´ve been pretty sure. Sure of my goal. Sure of where I´m going. But these past months I´ve started to doubt. This is a conscious choice. I believe that doubt is an inevitable part of every journey we begin. Somewhere along the road doubt will come, as a test to see if you´re on the right path. I see doubt as an inevitable part of life. It´s nothing bad. Doubt is a part of an inner dialogue that we´re having with ourselves. The dialogue about who we are, were we´re going and what we want with our lives. I´ve been having an active dialogue with myself. For a long period of time I´ve been sure that I´m heading towards my goal. I´ve seen clear images of how I want my life to look. I´ve been painting pictures in my mind of a future that doesn´t yet exist. A future that I live for, think about and put a lot of energy into, though it doesn´t exist. I´ve been doubting sometimes, but I´ve mostly listened to the doubt for a short amount of time before shaking it off. Because I´ve been sure of what I want and that I want to fight to get there. I´ve been on a highway.
Jag har tänkt mycket på hjärtat på sistone. På att följa mitt hjärta. Förverkliga mig själv. Förverkliga mina drömmar. Jag har varit säker ganska länge. På mitt mål. Säker på vart jag ska. Men de senaste månaderna har jag faktiskt börjat tvivla. Det är ett medvetet val. Jag tror att tvivel är en ofrånkomlig del av alla resor vi påbörjar. Någonstans längs vägen dyker tvivel upp, som ett test för att se om du är på rätt väg. Jag ser tvivel som en oundviklig del av livet. Det är inget negativt. Tvivel hör till den inre dialog som vi för med oss själva. Dialogen om vilka vi är, vart vi är på väg och vad vi vill med vårt liv. Jag har fört en aktiv inre dialog. Jag har under en lång period varit säker på att jag ska framåt, till mitt mål. Jag har sett tydliga bilder på vart jag ska och hur mitt liv ska se ut. Jag har målat min näthinna med exakta utsnitt ur en framtida tillvaro som ännu inte finns. En tillvaro som jag redan lever för, tänker kring och ägnar mycket energi, trots att den inte finns. Tvivlet har kommit upp ibland, men jag har mest lyssnat på det en kortare stund för att sedan skaka av mig det. För jag har vetat vad jag vill och att jag vill kämpa för att nå dit. Jag har befunnit mig på en motorväg.
But these last months I´ve felt that I need to start listening to the doubt. I´ve felt that the doubt has become something else, a small alarm clock from myself, something that I need to listen to. That´s why I´ve allowed the doubt to enter my life, and I can tell you that I´ve been very confused ever since. The alarm clock wanted to tell me that I have to stop living for an ideal image. The alarm clock wanted to tell me that sure, it´s nice to have dreams, but you can´t let them take over your life. Don´t let the dream about the future become an enemy of the present. It´s not worth it. Because all we have is now. We don´t have a future. Not yet. We only have our time and it´s here and it´s now. I choose to allowe doubt to enter me and make me absolutely confused. I´ve been certain for so many years. But I realized that something has to change. I have to start living more in the present. I have to stop living for my future. I´ve always believed that I´m only following my heart. I´ve been thinking that i´ts a good thing to have a dream, a goal, an ideal image to strive for. The strive has made me very productive. But if you´re too focused on the goal, you won´t be happy. I´ve decided to try and find a balance between work and rest. A balance between ambition and satisfaction. I need to erase my ideal image to see what I´ve already got. I´ve been thinking that I´m following my heart. And I have. I´ve been following a dream that is very strong. And I still have that dream. But I also dream of feeling well, of being calm and safe and to be able to live in the moment. To not feel stress. That´s what I dream of. Lately the dream of making a living from my art and passion has taken overhand, and made me more stressed than happy.
Men de senaste månaderna har jag känt att jag måste börja lyssna på tvivlet. Jag har känt att tvivlet blivit någonting annat, en liten alarmklocka från mig själv, någonting som behövde bli lyssnat på. Därför har jag tillåtit tvivlet att stiga in i mitt liv, och jag kan säga att jag har blivit rejält förvirrad på köpet. Alarmklockan ville få mig uppmärksam på att jag måste sluta leva för en idealbild. Alarmklockan ville säga till mig att visst, det är fint med drömmar, men låt de inte ta över ditt liv. Låt inte drömmen om framtiden bli nuets fiende. Det är inte värt det. För allt vi har är nu. Vi har ingen framtid. Inte än. Vi har bara vår tid och den är här och den är nu. Jag tillät tvivlet att stiga in i mig och göra mig totalt förvirrad. Jag som varit så säker i flera år. Men jag insåg att någonting måste förändras. Jag måste börja leva mer här och nu. Jag måste sluta leva för min framtid. Jag har hela tiden trott att jag bara följer mitt hjärta. Jag har tänkt att det är bra att ha en dröm, ett mål, en idealbild att sträva efter. Strävan har gjort mig väldigt produktiv. Men om man är för fokuserad på målet, så blir man heller aldrig nöjd. Nu har jag bestämt mig för att försöka hitta balansen mellan arbete och vila. Balansen mellan strävan och nöjdhet. Jag behöver sudda ut den där idealbilden, för att se vad jag redan har. Jag har trott att jag följer mitt hjärta. Och det har jag gjort. Jag har följt en dröm som varit väldigt stark. Och den drömmen finns kvar. Men jag har också en dröm om att må bra, om att känna mig lugn och trygg och kunna vara i nuet. Att inte vara stressad. Det drömmer jag om. Och på sista tiden har drömmen om att kunna leva på min konst och min passion tagit överhanden, och gjort mig mer stressad än glad.
Never forget that you have to last for a long time. It´s beautiful to have dreams but you have to feel okay along the road, because if not, what´s it worth? I´m thinking that a dream can be fulfilled in many different ways. We try to picture different scenarios and we like to take control to create the life that we want. But what do we really want, when we look at what´s important in life? I want to feel peace and calm, to live in harmony with myself and my surroundings. How I will reach that goal I don´t know. But I believe it´s by living. To do stuff, make decisions, change my mind, try new things and never stop growing. Just live, continue to live. I´m going to continue to create, be creative and strive to make amazing images. But I´m doing it because I dream of being happy, and nothing else. I´m thinking that life changes all the time, and that our needs changes with it. That´s why it´s important to be sensitive to your life. To stop following your dream can be to follow your heart.
Glöm aldrig att du ska hålla i längden. Det är fint att ha drömmar men du måste må bra längs vägen, för vad är det annars värt? Jag tänker att en dröm kan uppfyllas på så många olika sätt. Vi försöker föreställa oss olika scenarior och vill gärna ta kontrollen för att skapa det liv vi vill ha. Men vad vill vi egentligen, när vi ser till det som är viktigt i livet? Jag vill känna lugn och ro, och leva i harmoni med mig själv och min omgivning. Hur jag når det vet jag inte än. Jag tror det är genom att leva. Att göra saker, fatta beslut, ändra sig, prova nya saker och aldrig stanna upp eller sluta utvecklas. Bara leva, fortsätta leva. Jag tänker fortsätta skapa, vara kreativ och sträva efter att skapa fantastiska bilder. Men jag tänker göra det utifrån drömmen om att må bra, och ingenting annat. Jag tänker att livet hela tiden ändrar på sig, och att våra behov förändras. Därför är det viktigt att vara lyhörd. Att sluta följa sin dröm kan vara att följa sitt hjärta.
