Solen är så stark på morgonen nu. Jag kan inte tro att det är sant. Det lyser in i köket och jag sätter mig i skuggan med mitt morgonkaffe bara för att kunna läsa.
Nu ska jag ut i 1:a maj-stämningen på stan. Gå i tåg och lyssna på vackra tal. Det är så mäktigt med våren. Plötsligt kommer alla människor ut ur sina lägenheter, dammar av sina vårkappor och slänger skratt emellan sig. På vintern är det tomt i Slottskogen. Nu är gräsmattorna fulla av folk och samma tanke slår mig varje vår: bor alla de här människorna i den här stan?
Nu har vi klarat vintern hörrni. Nu kör vi våren. Vi är så värda det här!
