Nu ska jag skriva något som jag inte trodde jag skulle skriva för några år sedan. 2015 hoppade jag av Fotohögskolan pga en kritisk miljö som gjorde mig deprimerad. Jag trodde aldrig jag skulle sätta min fot där igen men jag gick faktiskt tillbaka till slut.
Förra året hoppade jag in i elden och slutförde det jag påbörjat. Jag gjorde klart mitt sista år på Fotohögskolan och igår hade jag min sista examinering. En opponering på en essä. Nu är det bara lite finslipning kvar och sedan… Konstnärlig kandidatexamen din gamla dröm här kommer jag!!!
Det trodde jag aldrig.
Tack Katarina! Ja, det känns väldigt stort, jag trodde faktiskt aldrig jag skulle klara av det! Kram
Hej Erik! Tusen tack för dina fina ord. De värmer! Hoppas allt är bra med dig! Kram
Hej Beata
Jag läste noggrant vad du skrev. Jag säger alltid ”det är aldrig för sent”. Det säger vi ofta i Frankrike. Det är sant, man behöver ofta en paus för att få bättre förutsättningar.
Vad kan jag säga nu till dig : grattis. Vet du, jag gillar mycket dina bilder. Du måste fortsätta att fografera. Det hoppas jag.
Kram
Erik (Frankrike)
Heja sig! Så stort att ta sig genom det till slut.